I den charmiga lilla stallbyggnaden från 1920 hade det troligen inte stått hästar sedan prästen slutade åka droska mellan Gillberga och Lista kyrka.  En övergiven snickarbod och verkstad var vad som fanns bakom de nötta dörrarna, men nu har äntligen stallet kommit till sin rätta igen.

DSC_0011-2

Falu rödfärg, vita knutar och dörrar målade i kromoxidgrön linoljefärg. Det blev väldigt fint och helt rätt för en byggnad från 20-talet. När jag köpte prästgården hade rödfärgen mörknat och dörrarna bleknat till nästan gult, men i sprickor och på kanten fans fragment av knallgrön färg. Inuti syntes var det tidigare stått spiltor men inredningen var borttagen, golvet ojämnt och en vägg av vackert sliten pärlspont delade utrymmet i två.

Jag rev mellanvägen och även om det redan var relativt högt i tak så tog jag bort det gamla golvet och lät gjuta ett nytt cirka tio cm längre. Jag är rätt lång och Lovisa kommer bli ännu längre, så här måste det få plats stora hästar så småningom. Stallgången fick räfflor gjorda med en kvast innan murbruket stelnade, så att hästarna inte ska halka.

Jag valde att låta de rustika väggarna av stående timmer förbli synliga och använde rivmaterialet från mellanväggen till att klä in den nya sadelkammaren.  Enkla och rejäla boxarna från Hippoboxen installerades och betsades i samma ton som de gamla väggarna. Eftersom stallet är litet ville jag inte ha boxar med dörrar och galler som går hela vägen upp. Dessutom är det trevligt att hästarna kan ha huvudet över kanten. En dörr sågades upp från sadelkammaren och ut mot det blivande foderrummet. Av den ena dubbeldörren gjordes en isolerad vägg med två fönster. Fönsterna är gamla och bubbliga och har en gång på tiden suttit på stora huset.

Se gärna fler bilder på min nya blogg här!

DSC_0959

Den nya sadelkammaren fick uppvärmning, diskbänk med varmvatten och så många sadelhängare som det bara fick plats. Varmvattnet går även ut i en kran i stallgången. Jag kommer uppdatera med fler bilder från sadelkammaren och foderrummet snart.

DSC_0975

Stallet ska bara användas vid hantering och hästarna ska gå på lösdrift, något som de verkar mår bra av och som passar mig perfekt, eftersom jag inte tycker om att vara låst med en massa tider att passa.

DSC_0102

Sedan november har vi hästar i stallet och allt flyter på jättebra. Hästarna trivs  ute och går knappt in i ligghallen och vi har inte behövt mocka en enda gång. Utfodring med storbal och slowfeednät placerat en bra bit bort och vatten i termobar intill stallet – smidigare än så kan det knappast bli. Nästa månad får vi hit en ny ponny vars ägare hittade oss via Hästlycka, en jättebra annonssida för allt som har med hästar att göra.

DSC_0028

Jag är så nöjd med den lilla stallbyggnaden och med hur smidigt det hela fungerar. Största nöjet är ändå att se hur glad Lovisa är över att ha hästar här hemma.  I andra änden av stallbyggnaden syns hönsgården där hedemorahönsen äntligen börjat värpa efter ett vinterupphåll och längre fram syns en av prästgårdens kulturminnesmärkta 1700-talshus.

DSC_0029

Vill du se mer av prästgården och dess charmiga 1700-talsstugor så klicka gärna här! 

 

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..